Flippat lärande (SKL rapport)

Skriv ut
Flipped Classroom, Omvänt klassrum, flippade klassrummet, flipped learning eller Flippat lärande (kärt barn har många namn) är metod som blev stor i samband med att digitaliseringen av skolan ökat.

SKL använder sig av följande definition på flippat lärande i deras rapport Bättre skolresultat med flippat lärande:

Flippat lärande är en pedagogisk metod där lärarens genomgångar eller föreläsning­ar med hjälp av förinspelade videor, flyttas från det tillfälle då klassen eller gruppen är samlad (gruppens lärandemiljö) till tillfällen då eleven arbetar på egen hand (in­dividens lärandemiljö). Den tid som frigörs i klassrummet används till interaktiva övningar där läraren leder och stöttar eleverna när de på olika sätt aktivt arbetar med ämnesinnehållet. – SKL

Nedan en definition på Flippad Klassrummet (ett begrepp som enligt vissa inte är synonymt med flippat lärande) av Karin Brånebäck

I SKLs rapport (Bättre skolresultat med flippat lärande)  lyfts den vetenskapliga förankringen och en praktisk genomgång av flippat lärande i praktiken.

SKL skriver att en grund för Flippat lärande är aktivt lärande.

Aktivt lärande sker när den lärande deltar i lärandeprocessen, när hen inte enbart sitter passiv och lyssnar. Enkelt uttryckt handlar det om att få eleverna att göra saker och att tänka på vad de gör. Det kan handla om att arbeta, enskilt eller i grupp, med problemlösning, analys, utvärdering och syntes. Aktivt lärande är elevcentrerat, till skillnad mot det passiva lärandets lärarcentrerade metod – föreläsningen eller genomgången framme vid tavlan. – SKL: Bättre skolresultat med flippat lärande

De brittiska forskarna Barnes och Douglas har föreslagit ett antal principer som aktivt lärande bör följa. Undervisningen ska, enligt dem, vara:

  1. Ändamålsenlig och relevant,
  2. Reflekterande så att eleven reflekterar över meningen med det hen lär sig,
  3. Överenskommen så att lärare och elever är överens om mål och metoder,
  4. Kritisk så att eleven förstår att det finns olika vägar att nå lärandemålen,
  5. Komplex (som verkligheten själv) så att eleven kan jämföra sina elevuppgifter med verkligheten och göra reflekterade analyser,
  6. Situationsdriven så att den återspeglar den verklighet som lärare och elever befinner sig i,
  7. Engagerande och motiverande t.ex. genom att det är verkliga frågor och problem som behandlas i undervisningen.

I rapporten ges exempel på hur lärare kan jobba med aktivt lärande i praktiken i sin undervisning. Även praktiska råd på vad en lärare bör tänka på innan hen börjar använda flippat lärande i sin undervisning. Avslutande kapitel visa SKL

Länk för att läsa SKLs rapport i sin helhet 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...